hejdess

fyfan .. den första meningen jag ska börja med är , fyfan vad jag är ledsen. har gråtit tusebtals tårar .. när vi kom dit så behövde jag inte följa med in så jag gick till idrott's salen där mina efterlängtade vänner hade idrott. usch vad jag har saknat dem! jag var nervös efter vad som kommer hända. när dem slutade gick jag till mamma som var hos rektorn & snackade , så drog jag med mig angie. mamma kom ut typ lite tårögd & angie kom på att hno hade glömt sitt SL kort i idrott's salen. vi sprang dit medans mamma började gå mot sandsborg's tunnelbana. vi hittade inte kortet bara fodralt. så jävla dålig stil , vi var borta i typ fem minuter & det han bli taget ? =S usch ' men sen sprang vi ikapp mamma, & angie som inte hade något att åka för .. stackarn, så mamma köpte en biljett till henne så hon kunde åka , angie bor ju i sköndal så det är ju helt åt andra hållet från mig så vi sa ju hejdå vid sandsborg. jag frågade mamma typ hela tiden vad dem sa på mötet men mamma ville inte säga på tbanan & eftersom jag såg att mamma var gråtfärdig förut & inte ville säga var det var nu, började jag ana något. jag blev helt spänd. usch . när vi kom hem satte sig mamma i soffan & ville ha ett "allvarligt snack" & berättade precis varenda mening dem sa. jag var tvungen att byta klass till A klassen, & jag känner liksom ingen där ? fett synd för mig assw. vet inte vad jag ska göra ? det första mina bästavänner vad när jag sa till dem var att stötta mig så jävla bra. tack tjejer, ni vet vilka ni är <3